En trevlig utmärkelse

Nu ska får vi allt se till att öka intensiteten i vårt skrivande. Vi har fått en liten gåva som kräver att vi lever upp till den. Vi återkommer därför till veckan om dels marinarkeologi i Luleås norra hamn, dels om upptäckter vid en besiktning och en schaktkontroll av medeltida byatomter vid Brobyn och Skatamark .


Norrbottens museums arkeologiblogg har fått en Beautiful Blogger Award av Nils Harnesk. Beautiful Blogger är en slags vandringspokal som man skickar vidare till läsvärda och trevliga bloggar.

Följande krävs som motprestation:
♦ kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
♦ tacka och länka till den som nominerade dig
♦ nominera sju andra bloggare och länka till dem
♦ berätta sju intressanta saker om dig själv

Vi tackar Nils för utmärkelsen och tipsar våra läsare att titta in även på Nils egen blogg: En humanists väg till arbetslivet. http://nilsharnesk.wordpress.com/


De sju bloggar som vi skulle vilja nominera är följande:

Föreningen Järnet på Lapphyttan bloggar om sina försök att framställa järn med hjälp av medeltida teknik i masugn.Under slutet av 1970-talet gjordes en arkeologisk undersökning av Lapphyttan - en komplett medeltida järnframställningsplats, daterad till 1100-tal. Lapphyttan finns norr om byn Olsbenning i Norbergs kommun. 1994 invigdes Nya Lapphyttan i Norberg, som är ett försök att i full skala återskapa denna järnframställningsplats. Här har man under flera år bedrivit experimentell järnframställning med medeltida teknik. För att bevara Nya Lapphyttan finns föreningen Järnet på Lapphyttan som alltså bloggar om sina försök att framställa järn med medeltida teknik. På bloggen http://jarnforsok2010.jarnetpalapphyttan.se/ kan man följa förberedelser och genomförandet av järnframställningsförsöken och hur det är att tillverka järn på medeltida vis.

Vår tidigare kollega Magnus Reuterdahl skriver flitigt på sin blogg Testimony of the spade (http://inventerare.wordpress.com/). Magnus bloggar framförallt om arkeologi i Skandinavien, osteologi och kulturmiljö.

Riksantikvarieämbetets K-blogg http://www.k-blogg.se/ behandlar aktuella och intressanta aspekter av kulturmiljö och kulturarv. Allt från arkeologer och bebyggelseantikvarier, till kulturgeografer, fotografer och bibliotekarier medverkar på bloggen vilket medför ett intressant och varierande innehåll med fokus på kulturmiljö och kulturarv.

Tidstypiskt är Jamtli museums blogg som handlar om människor, kultur, historia och politik och om Jamtli förstås. Följ Jamtli museeums personal i deras arbeten på http://www.jamtli.com/8908.blogg.html

Byggnadsvårdsbloggen är en bred blogg som handlar om byggnadsvård, gamla hus och restaureringsfrågor. Bloggen vänder sig till alla som är intresserade av gamla hus och byggnadsvård. http://byggnadsvard.wordpress.com/

Svenska Byggnadsvårdsföreningens blogg innehåller åsikter om bebyggelse och byggnader. Här finns bland annat gå en digital stadsvandring i Luleå. Roande och intressant med allvar mellan raderna. http://byggnadsvardsnytt.wordpress.com/

Riksantikvarieämbetets UV-blogg handlar om arkeologers arbete i både i fält och inne på kontoret. http://www.uvblogg.se/wordpress/


7 intressanta saker om Norrbottens museums arkeologiverksamhet:

- Norrbottens museums arkeologiverksamhet har i dagsläget 5 tillsvidareanställda arkeologer: Lars Backman, Carina Bennerhag, Åsa Lindgren, Frida Palmbo och Olof Östlund. Därtill har vi en tillfälligt anställd arkeolog, Nils Harnesk. Tor-Henrik Buljo och Lars-Gunnar Boman har även de arbetat tillfälligt hos oss denna fältsäsong.

- Norrbottens museum har under fältsäsongen 2010 utfört arkeologiska arbeten i 11 av länets 14 kommuner: Luleå, Piteå, Älvsbyn, Kalix, Arjeplog, Kiruna, Pajala, Överkalix, Gällivare, Boden och Arvidsjaur. Dessa arbeten har bestått av arkeologiska utredningar, arkeologiska undersökningar (utgrävningar) och schaktkontroller, tipsgranskning, fornminnesinventering, skogsavverkningsanmälningar, besiktningar och utbildningar.

- Vi har hittat den äldsta järnframställningsplatsen i Sverige norr om Jämtland, 2300 år gammal!

- Fältsäsongen 2009 hittade Norrbottens museum länets hittills äldsta boplatser i trakterna kring Aareavaara, Pajala: 11 000 år!

- De stora exploateringar som sker i Norrbotten påverkar den arkeologiska verksamheten då vi ofta blir involverade när ny mark ska exploateras. Bland annat utför vi arkeologiska uppdrag i samband med gruvverksamhet, järnvägs- och vägdragningar men även skogsbruket medför en hel del arkeologiskt arbete.

- Under de senaste åren har det skett en förändring i vårt arbetssätt tack vare digital teknik och digitaliserad mätteknik. När vi registrerar nya fornlämningar gör vi detta i handdator i speciella formulär, vid arkeologiska undersökningar mäter vi in fynd, prover och grävda ytor med totalstation och vi framställer egna digitala kartor till våra rapporter. Ibland ställer datorerna till det för oss också… Datastrul är ett nytt problem vi har att tampas med.

- Norrbottens museums arkeologer sitter inte längre inne på Norrbottens museum inne i stan. Istället finns vi på Norrbottens museum på Björkskatan, i samma byggnad som Björkskatans vårdcentral. Här finns även Norrbottens museums bebyggelseantikvarier och byggnadsvårdare, fotografer, bildarkiv, samlingar, bibliotek, registreringsavdelningen samt Norrbottens minne, som är museets arkiv.


Vid datorns tangentbord denna gång:
Olof Östlund och Frida Palmbo

Alla är samlade inomhus

Nu har vi alla kommit tillbaka till kontoret. Fältsäsongen är mer eller mindre över när frosten kommer.

"Tror du ja"´, fick jag som kommentar av en leende Lars Backman, och han har förmodligen rätt. Det brukar dyka upp en del skogsärenden där vi har till uppgift att märka ut fornlämningar inför skogsavverkningar. Oftast är det Lars som ger sig ut för att markera var fornlämningarna finns, i vissa fall även efter att snön kommit, vilket gör detta till en väldigt svår uppgift.

Undertecknad och Nils Harnesk har varit på schaktkontroller inför Luleå Energi AB:s dragning av fjärrvärme i Gammelstad. Byggnaderna i Gammelstad ingår i världsarvet, men det är också så att i princip hela Gammelstads kyrkby ligger på kulturlager från medeltid och framåt. De kulturlagren är skyddade av lagen eftersom de är att beteckna som fast fornlämning. Det spelar ingen roll om grävningen är liten eller stor, eller om det är en privatperson eller ett företag som gräver. Tillstånd måste sökas av länsstyrelsen för att få gräva. Sedan blir arkeologerna på Norrbottens museum i de flesta fall tillfrågade om att övervaka grävningarna.

Fjärrvärmegrävningarna pågick en dryg vecka, och omfattade litet drygt 300 m med schakt för fjärrvärmerören. Luleå Energi hade ansträngt sig om att försöka placera sina schakt där ledningar fanns sedan tidigare och så mycket som möjligt i vägfyllnadsmassor, men det är inte någon garanti för att någonting arkeologiskt viktigt kan dyka upp. Mycket av det som kommer fram är kraftigt omrörda kulturlager som genom århundraden blivit flyttade på när människor i Gammelstad flyttat och planerat jordmassor för att jämna ut ytor och bygga terrasser till sina hus. Men ibland stöter vi på oskadade kulturlager med intressant innehåll.

Vi påträffade bland annat en syllstensrad (grundstenar) från en husgrund under Gamla hamngatan. Det fanns utrymme i schaktet att lägga fjärrvärmeledningen bredvid syllstensraden, så de ligger ännu kvar. När vi tittade på en karta över gammelstad från 1817 så fanns inte något hus där vi nu hittade husgrunden. Det betyder att den mest troligt är äldre, kanske från 1700 talet, eller ytterligare litet äldre. Jordmassorna som fanns kring stenarna var tyvärr nedpressade uppifrån och var blandat med fynd från senare tider, och ingenting tidsypiskt för 1700-tal eller äldre påträffades kring grundstenarna.

Stenraden till vänster i schaktet är rester av en husgrund under Gamla hamngatan i Gammelstad. Ovanpå stenarna ligger en elkabel som redan innan grävningen för fjärrvärmen lagts ned ovanpå den gamla husgrunden. Elkabeln och husgrunden i schaktet är INTE från samma århundrade. Foto Olof Östlund © Norrbottens museum

Vi har inte tillstånd från länsstyrelsen att gräva ut oskadade lämningar, vilket innabar att vi aldrig grävde ned under grundstenarna. Vi rensade bara fram dem för att fotografera och rita. I möjligaste mån ska vi låta oskadade kulturlager ligga kvar. Att utvidga det hela till en slutundersökning kräver beslut från länsstyrelsen och kostar pengar, vilket Luleå Energi inte vill bekosta. Om vi hade hittat någonting som verkligen blockerat vägen för fjärrvärmeledningarna hade det tagit stopp där med fjärrvärmen.

Ytterligare en rest av en husgrund påträffades under Västervägen, där en husgrund från 1817 års karta påträffade, med ett kulturlager som innehöll stengods-keramik, tegelbitar, fönsterglas och delar av kritpipor. Kritpipor användes flitigt under 1700-talet för att röka tobak i. Detta sätt att röka tobak kom till Sverige på 1630-talet med soldater som återvände från det 30-åriga kriget. Kritpiporna utkonkurrerades av andra sorters pipor vid årtiondena kring 1830.

Fynd från rest av husgrund under Västervägen. Uppe till vänster: Stengods, Uppe till höger fönsterglas, nere till vänster delar av en eller flera kritpipor, nere till höger en bit tegel. Foto Olof Östlund © Norrbottens museum

Nu är vi alla mer eller mindre uppslukade av att skriva rapporter på de utredningar, inventeringar och undersökningar som vi har gjort i sommar. Vi har därmed fullt upp med att göra ett bra tag framöver.

Vid tangentbordet:

Olof Östlund

Kalixbygdens största gravröse

Under föregående vecka utförde Norrbottens museum en arkeologisk utredning i trakterna kring Bergtjärnen och Hamptjärnen i Kalix kommun. Trafikverket har planer på en ny vägdragning i området. Det var viktigt att utreda om det fanns några okända fornlämningar där vägen är planerad att byggas då det finns några kända gravar i närområdet. Inga nya forn- eller kulturlämningar hittades dock vid utredningen. Enda fyndet som gjordes var relativt nytt och absolut inget hinder för den planerade vägdragningen: en rostig kniv med träskaft.

Enda fyndet vid den arkeologiska utredning som gjordes för en planerad vägdragning i Kalix kommun. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Björknäsröset
Söder om Hamptjärnen och ca 1,5 km sydöst om Björknäs finns Kalixbygdens största gravröse. Gravröset är ca 12-13 m i diameter och omkring 1,7 m högt. I gravrösets närområden finns ytterligare 2 gravar, vilka benämns som stensättningar. Både rösen och stensättningar är byggda av sten, men till skillnad från de välvda rösena är stensättningarna lägre och har en flackare profil.

En del av Björknäsröset. Foto: Frida Palmbo © Norrbotten museum.

Gravar under förhistorien
Gravarna har troligtvis anlagt vid den dåtida kusten så att de var väl synliga från havet. Landhöjningen har gjort att gravarna idag ligger i helt andra lägen, ofta en bit in i landet. Rösen av monumental karaktär förekommer mer allmänt längre söderut längs Norrlandskusten. Gravrösen dateras vanligtvis till bronsålder, ofta utifrån höjden över havet. Björknäsröset är inte undersökt, men har genom höjden över havet (ca 40 m) och i likhet med andra daterade gravar, daterats till bronsålder (ca 1500-500 f.Kr.).

Liten möjlighet till bevarande
Gravar som är uppbyggda av sten innehåller sällan några fynd. Luft och vatten har utan problem kunnat ta sig in bland stenarna och medfört att skelett och eventuella gravgåvor av organiska material eller metaller i princip alltid har förintats av tidens tand. Därtill har gravrösen ofta utsatts för gravplundrare, kanske redan i forntiden. Björknäsröset har plundrats vid något fillfälle, därav plundringsgropen i rösets mitt som är ca 4 m i diameter och drygt 2 m djup.

Plundringsgropen i Björknäsröset. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Vid tangentbordet denna blåsiga tisdagseftermiddag:
Frida Palmbo